Sabadon

Måste bara få säga att jag... trodde verkligen inte det, men jag totalt jävla ÄLSKAR att folk bara tokstirrar på mina byxor. Jag trodde inte de var SÅ speciella. Men folk gillar dem verkligen. Jag ser expediter i butiker (i spegelbild) som står bakom mig och verkligen beundrar dem till max.
Folk tittar... och jag känner mig, för första gången i mitt liv, inte uttittad. Jag mår bara bra. Jag känner mig snygg.
Jag mår bra.

Det enda jag inte gillar, är att de inte kommer fram och frågar om dem.
Men så gör man kanske inte?

Jag tänker i alla fall börja göra sådant.

Alltså... inte gå fram och ge främlingar great big hugs, eller nåt. Men... bara ge komplimanger, där de passar. Tjejen som jobbar i butiken. Hennes tatuering är snygg. Nästa gång hon använder sin fantastiska högerarm för att räcka fram växeln så tänker jag säga någonting.

Fast det känns ändå lite svårt/känsligt, när det gäller just tjejer.
Det blir så jävla raggigt, alltihop.
Det är inte så jag tänker.
Jag vill bara vara glad. Jag vill se världens skönhet och jag vill inte bara hålla den inna, för mig själv. Jag vill sprida den och då vill jag att hon ska få veta att hennes tatuering är fantastiskt snygg.

JAG skulle i alla fall bli glad om någon sa någonting sådant till mig.
Det skulle göra så jag var gladrusig hela dagen.

Vill sprida mer gladrus!

Man ska inte kasta sten i gladrus.