I nöd och lust

Jamen bra. Jag tänkte bara sätta mig och kolla på tv ett litet tag. Typ smälta frukosten - och sedan tvinga mig själv ut härifrån. Men då var det serien I nöd och lust (med den där Raymond's bror. Han spelar förvisso inte samma karaktär längre. Den är ny... men det spelar ingen roll) och i det avsnittet diskuterar dom BARA om exakt samma problem som jag och 'S' har.
De har vuxit ihop och gör samma saker. Ingenting eget. Han brukade bowla - men har visst inte ens upptäckt att hon skänkte bort hans bowlingklot för sju år sedan. Typ sådant. De har inga egna kompisar.

Jaha. Då gick det inte att titta på tv längre, såklart.

Jävla Brad Garrett!

De två senaste komedier jag tittat på har alltså bara gjort mig deprimerad. Hur bra är det? Tänk om jag skulle sätta mig och se ett romantiskt drama? Då skulle det vara det sista jag någonsin såg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0