Sabadon

Jaja. Nu är det gjort.

Ja... inte fallskärmshoppningen då... utan steg 1: Piercingen. Jag har en ring.
Jag valde dock mellan två olika tjocklekar och... det blev faktiskt den mindre. Jag var egentligen först inställd på den tjockare - men hon hade sådana testringar och den mindre satt mycket bättre i mitt vackra späda ansikte. En tjockare ring skulle bara suttit lite i vägen.

Hon som tryckte en nål genom min näsvinge var faktiskt rätt snäll ändå. Hon har tidigare jobbat i 18 år som sjuksköterska... och det kändes att hon var riktigt seriös. Nu vet jag allt. Och jag vet även att hon aldrig släpper ut någon utan att veta att denne mår bra.

(undrar vad som händer med resten? Jag såg en suspekt dörr där inne) *funderar*

Nä, men hon var riktigt seriös.

Hörrni, förresten.
Visste ni att man har en massa nerver i näsan? :-(

Okej. Jag kommer knappast förändras mycket bara för att jag piercat mig. Men det är en manifestation av min vilja att förändras - och ett startskott. En sak av många eller om ni så vill: Jag har satt spaden i marken och högtidligt deklarerat att "här skall grunden stå - till den nya, fantastiska, positiva och förbättrade Sabadon"
Det kommer att ta tid. Men det kommer att ändras en del. This town isn't big enough for both of me. Och jag vet vem som måste försvinna.

Och nu ska jag sluta blanda in en massa mupp, i mitt allvarliga snack.
För nu ska jag gå och lägga mig.

Hoppas jag inte sover på näsan.