Lite såhär... äh... fånigt kanske?

Jag var givetvis tvungen att ta min nya gitarr på promenad. Shupp, in i väskan och upp på ryggen... sedan bar det iväg.

Inga groupies, än så länge. ;)

Men de kanske känner, på min doft, att jag inte kan spela. Att jag känner mig osäker och lögnaktig och malplacerad framför den där gitarren?

Nåja. Låt oss bara hoppas att jag inte glömmer BORT att jag inte kan spela alls. Tänk om någon frågar om jag kan lira någonting och jag blir alldeles manly... riggar upp och börjar klösa sträng som faan. Och så låter det som det låter. :-/ ajajaj. Får ta och slå ned alla vittnen, med gitarren och sedan springa därifrån.

(Att slå ned folk med gitarren lär ju i alla fall kännas som LITE rockstar.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0