Sabadon

Ja i kväll blev det en ganska stillsam kväll. En film och lite cola, typ.
... och då menar jag inte kokain.

I morgon ska jag sticka iväg och köpa mig en innebandyklubba. Sedan lite alkohol... och efter det ska jag välja en TV åt en kompis pappa och installera den. Så, när vi är klara, kommer vi att sätta oss hemma hos kompis och dricka alkoholen. Kanske till och med a'la högstadiet hälla den i plastflaskor så den ser ut som läsk och 'bängen' inte kommer och bölar åt oss för att förtära rusdrycker på offentlig plats. :P
Vi ska nämligen ut på stan. Förmodligen har vi tänkt gå någonstans där det serveras saker. Inte bara sitta på en parkbänk. När man är 17 kan man sitta och dricka på en parkbänk och vara cool. När man är 34 så är det inte särskilt coolt längre.

Men vi kommer nog stå LITE utomhus i alla fall. Det är ju den där förhatliga kvällen då Wheels har sin utställning och alla bilarna ska ut och cruisa runt stan. En arbetskamrat brukar alltid ta ut sin bil den kvällen, så jag ska bara se om hon syns till. Kanske kan hoppa in och sitta där bak som en riktig gammraggare.

Eller förlåt. Det är inte okej för mig att kalla mig själv för en riktig raggare.
Jag är ingen raggare. Jag är bara på låtsas.
Det vore ju som att jag skulle sitta och kalla mig själv för arkitekt, bara för att jag jobbar med husritningar. Men det är jag inte. Riktiga arkitekter kan bli lite upprörda om de får höra det.
... och jag är ingen raggare. Jag är bara en vanlig svenne utan shoeshine i håret.

Men om jag blundar... så kan jag vara vad jag vill.
Om jag vore en superhjälte, skulle jag vara fantastisk-mannen.
Jag skulle flyga runt i världen och bekämpa brott, helt enligt min fantastiska plan.

Men i alla fall.
En innebandyklubba.
Att skaffa en innebandyklubba när man är 34 känns lite som att skaffa en mustasch när man är 14.
Bara just aningens fel ålder, huh?
... och då menar jag såklart för att det är min första. Det är ju inte konstigt alls om man faktiskt SPELAR innebandy.

Nu börjar jag fundera på att tatuera mig igen.
Skulle vara soft med en som råkar tangera sidan av ansiktet lite, sådär som man egentligen inte får göra.
Jag hade ritat en rätt fin en... förut. Men allt försvann. Jag råkade radera alla mina tatueringar som jag klottrat ned. Och det var ju ganska precis 8 år sedan nu... så de finns inte kvar i papperskorgen längre. ;)

Nåja. Jag får väl rita en ny då.

Jag menar. Hur svårt kan det vara? Jag har gjort det förr.
Jag har gjort musik förr också. Och det har jag även gjort nu. Tre låtar! De låter okej, för att komma från en som inte gjort musik på typ 5-6 år. Ringrosten försvann visst när jag tog min månatliga dusch. ;)