Dagen som alla glömde.

Detta måste kvalificera sig som en av de tråkigaste och långsammaste dagarna någonsin. Jag vaknade 14:30... Gick på en promenad ner mot staden... vankade tillbaka. Sedan har ALLA som jag försökt få någon vettig kontakt med bara varit lika trötta och oinspirerade som jag själv varit. Men... jag har i alla fall försökt.
Nä... bättre kan vi.

('M' klarade sig faktiskt ganska hyfsat, i alla fall. Hon var åtminstone trevlig. De andra var bara sura och tråkiga) :)

bah. Nu glömmer vi den här dagen. Gonatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0