... och samtidigt, i Kuba.
Två veckor har nu gått sedan jag gjorde något jobb. Två veckor har nu gått sedan jag för andra året i rad fick min reallönesänkning. Känns som att de två faktorerna på något sätt hänger ihop. Jag avskyr det här stället. Så jag sitter bara och surar och surfar. De kan köra upp någonting riktigt stort och raspigt.
I kväll förflyttar jag mig till ett land som heter Skåne. Jag ska på intervjun för utbildningen som jag sökt. Jag är såklart nervös. Kanske ligger det också en del pirr i att det som nu händer är väldigt olikt den framtid jag hade planerat. Men det är i alla fall utbildning. Fel stad... och dessutom kommer jag inte riktigt klara det hela rent ekonomiskt, som det var tänkt. Men... ja... jag får väl se. Nu skulle de ju höja studiemedlen. Jag vet inte med hur lite.
Då blir det att träffa Flora och Nisse. Där ska jag bo i två dagar och så ska vi gå på rockklubb och... ja... hoppas jag är i form, så jag kan vara glad och trevlig. Just nu känner jag mig så "oformad" att det är sjukt.
Nu har Venezuelas president Hugo Chávez sagt att man kan tänka sig att ta emot fångar från Guantánamolägret. De har inga problem med att ta emot medmänniskor. Jättebra. Det är ädelt.
Men det är klart. Eftersom politisk prestige är bra mycket viktigare så lär inte USA gå honom till mötes. För i USA gillar man ju inte Venezuela. och dessutom är ju inte Venezuela några allierade... så man kan inte tvinga deras regering att hålla stenhård kontroll på de "frisläppta" fångarna. I Venezuela skulle de få leva ett fritt liv. Det går ju inte för sig.
Men okej. Främst handlar det väl om att det har byggts stora isväggar mellan USA och Venezuela - och ingen av dem är villiga att börja hacka i den.
Nä... skärp sig nu. Fixa det där.
Venezuela är verkligen inte världens bästaste land. Men... de är villiga att ta emot människorna. Det låter gott nog åt mig. Sedan kan USA ge var och en av de 240 fångarna var sin amerikansk årslön så de kan köpa hus, skaffa utbildning och sedan ha chansen att leva ett okej liv med jobb osv. Det blir ca 5-6 miljoner dollar. Det tycker jag att de kan fixa. Bara tredje månaden efter lägrets stängning lär de börja tjäna igen de pengarna.
I kväll förflyttar jag mig till ett land som heter Skåne. Jag ska på intervjun för utbildningen som jag sökt. Jag är såklart nervös. Kanske ligger det också en del pirr i att det som nu händer är väldigt olikt den framtid jag hade planerat. Men det är i alla fall utbildning. Fel stad... och dessutom kommer jag inte riktigt klara det hela rent ekonomiskt, som det var tänkt. Men... ja... jag får väl se. Nu skulle de ju höja studiemedlen. Jag vet inte med hur lite.
Då blir det att träffa Flora och Nisse. Där ska jag bo i två dagar och så ska vi gå på rockklubb och... ja... hoppas jag är i form, så jag kan vara glad och trevlig. Just nu känner jag mig så "oformad" att det är sjukt.
Nu har Venezuelas president Hugo Chávez sagt att man kan tänka sig att ta emot fångar från Guantánamolägret. De har inga problem med att ta emot medmänniskor. Jättebra. Det är ädelt.
Men det är klart. Eftersom politisk prestige är bra mycket viktigare så lär inte USA gå honom till mötes. För i USA gillar man ju inte Venezuela. och dessutom är ju inte Venezuela några allierade... så man kan inte tvinga deras regering att hålla stenhård kontroll på de "frisläppta" fångarna. I Venezuela skulle de få leva ett fritt liv. Det går ju inte för sig.
Men okej. Främst handlar det väl om att det har byggts stora isväggar mellan USA och Venezuela - och ingen av dem är villiga att börja hacka i den.
Nä... skärp sig nu. Fixa det där.
Venezuela är verkligen inte världens bästaste land. Men... de är villiga att ta emot människorna. Det låter gott nog åt mig. Sedan kan USA ge var och en av de 240 fångarna var sin amerikansk årslön så de kan köpa hus, skaffa utbildning och sedan ha chansen att leva ett okej liv med jobb osv. Det blir ca 5-6 miljoner dollar. Det tycker jag att de kan fixa. Bara tredje månaden efter lägrets stängning lär de börja tjäna igen de pengarna.
Kommentarer
Trackback
