Sabadon

I helgen var det både upp och ned. I fredags hittade jag inte på någonting. Satt bara hemma och kände mig sådär ensam som bara en ensam liten ensam kille kan känna sig. Du vet: ensam.
Klockan 23:30 får jag ett erbjudande om att hänga med ut på en krog och ta ett par öl - men 23:30... Det var för sent. Då hade jag redan börjat fundera på att gå och lägga mig.

Dessutom skulle jag ju ut på lördag kväll och... let's face it: killen är inte 23 år ung längre. Två dagar i helgen tror jag inte är nyttigt. (i och för sig klarade jag det bra i somras... ja... fram till dess att jag somnade utanför en skola då, men... innan den kvällen fungerade det ju) ;)

Nåväl. Lördag kom och jag var inte peppad alls! Men som tur är finns det alkohol och bara efter ett par flaskor var jag plötsligt skitpeppad. Det kanske låter lite pinsamt. Men... så är det väl? Men jag gick i alla fall på House of Metal och lyssnade på en del musik. Det blev ett par lokala coverband. Men de har jag hört förut! Så jag gick in och lyssnade på Danko Jones... tills jag drabbades av en av de värsta biverkningarna av öl... nämligen: Behövde akut-gå på toaletten.
Det såg inte ut att vara någon fara. Jag tänkte bara gå ut och sedan gå tillbaka in igen men... när jag kom ut så lärde jag mig att detta minsann inte var någon biograf. Det fanns inte en CHANS att komma in igen. :D Jättekö! Där folk stod och väntade på att någon idiot skulle behöva gå på toaletten. Precis med den precision som ett vinnande stafettlag i 4x100 meter måste utföra sina växlingar, utfördes nu växlingen mellan mig och någon lycklig jävel som fick gå in i stället för mig.
Det var duktigt av ordningsvakten. "Nu... gå!"

Sedan vimlade jag omkring ett tag och träffade ett par bekanta och... började sedan plöja min väg upp till Idun-scenen igen. (ja... där jag var och kollade på Danko Jones) 45 minuter innan Opeth börjar spela så ställer jag mig i en massiv kö. Men jag står i alla fall långt fram. wohoo!
Svettigt! Alla står ju och liksom pressar sig mot varandra. och de öppnar inte dörrarna förrän exakt precis just innan de ska börja spela. Jag höll på att bli stillsamt galen. Svettiga jävla 17-åringar! (ja... alla som stod runt mig hade glittriga armband ( = under 18))

Opeth var i alla fall bra. Tekniskt skickliga och låter lite som de gör på skiva. Jag blev inte direkt förvånad över att de valde att spela sina mer death-metalinspirerade låtar. De spelade en ballad... men de lämnade de flesta sådana hemma.
Det är ju LIVE. Det går inte att stå och lira 10 ballader under en metalfestival.

Anyhoo.
Söndagen var ånyo en ensam dag. Extra ensam efter att ha varit ute och haft en massa folk omkring mig. Men det gick rätt bra. Fick ett mail från en bekant. Svarade på det. Och det tar ett tag att svara på de breven. De är lååånga. Vi mailar inte varandra lika ofta som förut - så det blir rätt mycket som ska uppdateras. Så det var okej. Då fick jag någonting att göra. :)

Jag tror jag är jävligt needy nu. Det duger minsann inte att ha GJORT någonting. Jag måste uppenbarligen göra någonting varje dag! ;)

På Fredag blir det Jokkmokksresa. I går hade jag ont i halsen och...även i dag. Jag börjar även känna mig lite smått illamående... sådär som det blir när jag är sjuk. Feber.
Jag känner precis nu hur det blir värre och värre. Dumt.