The man without the mask.

Ja... nu är jag tillbaka! *väntar på att applåderna och jublet ska lägga sig*

Jag har en massa saker att låta bli att berätta om.
Det har hänt mycket - och det är såklart inte enbart positiva saker som hänt heller.
Jag går vidare, glider på, letar runt, leker. Men samtidigt har jag tagit itu med en väldigt tung fråga.
Eller ja... två då. Givetvis.

Ni som bara remotely följt bloggen vet ju såklart att jag och min fästmö nu inte längre ÄR just det längre. (nä, exakt... vi är inte längre "jag och min fästmö") Utan vi har nu bouppdelat och allt.
Jag fick behålla Höganäsporslinet, hi hi hiiii. (okej? hi' finns inte i ordlistan till Word)

Nej men ja... just fan. Ehmmm... jo det var så sant att jag har tagit itu med en ANNAN fråga av vikt.
Jag har pratat med flera personer om en stor lögn som jag levt med.
Men... det har jag pratat med DEM om. Tänker inte dra det även för er.
Nu går jag vidare. Nu blir jag en bättre Sabadon. Hoppa fallskärm och ta körkort och leka med barn och raka mig oftare. Jag ska träffa människor och vara mer social. Jag ska skaffa tjejkompisar som jag inte bara vill dra över. Alltså... jag har fan nästan tänkt bli en NORMAL människa. Helt sjukt.

I morgon får jag LÖN. I morgon bokar jag en resa till söderns land.
Vill någon träffa mig? Spela roll. Jag måste bort härifrån i alla fall.

Nästa sommar ska jag jobba på SRF. Det är, även det, en nystart.

Hahahahaha!... precis nyss hörde jag vår sommarjobbare, ute i receptionen, prata med en kund. Han ringde in och skulle ha ritningar till någon tomt. 12:14. "Ja, men vadå... är det till typ KALLE ANKA 12:14 eller?". Jag tror att hon kommit in i jobbet lite nu. Blivit varm i de kommunala kläderna *snyft* jag blir så rörd. :)
Sarkastiska och trötta kommentarer. I like it a lot.

Kanske HON kan bli min nya 'titta på film-kompis'? Hon gillar film... och jag ääälskar att se på film. Saknar verkligen det. Jag har knappt sett en film på snart två månader - för jag tycker det känns så jävla deprimerande att sitta och titta på film ensam.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0