I believe in miracles.

Ja, här sitter JAG och bloggar igen.

Planen är att sticka iväg från Umeå, på tisdag morgon. Åka åka och åååka nedåt så långt bensinen räcker - mot Sherwoodskogen... eh... Skåne.

Det finns SÅ många tankar som hoppar runt i mitt sinne just nu.
Hur ska jag göra för att "gå igenom" som en vanlig människa?
Jag vill så gärna... se ut som du! Gå som du... va' som du. D-U-U!
DET VILL JAG NU!
Bli en människa.
Försök inte lura mig. Jag inga konster tål.
Att känns till hur eld blir till, är mina drömmars mål.
Din hemlighet vill jag veta. Säg hur det går till! För så vill jag visst bli en man till sist. Och det är vad jag vill.

*dansar som en apa*

I dag har jag... Haft besök.
Min bäste vän har varit här och sovit hos mig. Min... absolut... allra bäste vän. Vi har tagit förväl. Det kändes inte alls bra. Det har krävts väldigt mycket energi för att klara av den här dagen. Ett farväl är aldrig lätt. Men vissa är fan enklare, ändå.

Ey.
Jag vill också ha ett stort, vinnande leende.
Shiny. Shim-shimmer like... a girl should.

Alltså snart blir jag skånifierad.

Men det finns vissa med allvarliga aspekter.
Jag, som inte riktigt klarar av att vara en vuxen människa.
Jag har aldrig lära mig det - från då jag var barn.

Jag fixar det här med att vara trevlig över en halvtimmes lunch

Men sedan blir jag rätt enformig. Jag har hela tiden varit totalt socialt missanåassad. Men jag HAR förutsättningar.

Jag kan klara det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0