Missbruk har sina ljusa stunder.

Birgitta Stenberg (snart 77 årig författare som missbrukade amfetamin under slutet av 60-talet) anser att det är för mycket moralpanik angående droger. Hon tycker att var och en skulle få göra som den vill. "Börja sälja hasch på apoteket".

Jag vet inte. Om de skulle börja sälja hasch på apoteket... (alltså. Varför just apoteket? Ska de börja sälja alkohol på apoteket också? Om hasch ska säljas lagligt och fritt så borde det väl ändå säljas på systembolaget?)
Men ändå... OM det skulle börja säljas lagligt, oavsett var, så vet jag inte om jag skulle kunna hålla tassarna från det.
Jag tycker det är jättebra att det är olagligt. För då kan jag känna att jag fortsätter vara motiverad att låta bli att få återfall.

De debatterande (kan ha varit Andreas Kleerup) anser att mer än hälften av allt man lyssnar på och läser ändå är skrivet under någon typ av drogbruk.

Och?
Om det är så lätt att få tag i - och komma undan med att använda det - så varför gnälla? Då är väl allt bra då. Så länge man inte ballar ur och börjar trycka i sig så mycket "nässpray" att man blir utburen av polis, under grammisgalan. :) (vilket alltså nämnde Kleerup blev - för ca en vecka sedan). Så sluta pip! Han har säkert kommit undan med sitt bruk av droger i 15 år nu. Sedan åker han dit en gång - när han varit extra oförsiktig. Han är kändis och har råd med en bra advokat. Förhandlingarna kommer väl sluta med att han får typ 5000 i böter eller samhällstjänst i form av att gå runt till tre skolor och berätta om faran med droger.
Det är väl bara att ta det!
Han kan ju röka på strax innan han ska föreläsa. Då behöver han inte ens bli nervös.

Och... om det nu är så att mer än hälften av allt konstnärligt som finns, är framtaget under drogbruk. Att... det nu är så bra: Hur kommer det sig då att slutet av 60-talet var Birgitta Stenbergs klart minst produktiva tid? Hon skrev EN bok, mellan 1964 -1973. och det var dessutom en självbiografisk bok - som handlade om hennes amfetaminmissbruk under den tiden. :D

Oh well.

Jag kan tyvärr inte säga att de har ALLDELES fel.
"När jag var ung". så brukade jag feströka lite sådana saker (och så vidare)... och det var min klart mest produktiva tid. Jag kunde komma hem efter en fest och skriva tre låtar innan jag gick och lade mig att sova. - Med tillhörande fiktiva textnoveller, som förhöjde känslan i låten.
Det var så lätt. Jag behövde inte stressa så mycket. Jag behövde inte hela tiden vända på allt och se dess nackdelar. Jag bara gjorde det - och det blev bra.

Men självklart. Om det bara varit dåligt så skulle ingen syssla med det. Så det är knappast förvånande att det har sina goda sidor.

Nä, nu ska jag ta och fundera ut vem som ska få följa mig på bio - på Måndag.
Jag hämtade ut två ganska dåliga biljetter till förhandsvisningen av The Wrestler. Alltså visst... längst ut på rad två, men ändå. De är gratis! Veeem vill följa?

Om Kalle varit här så skulle valet varit enkelt. Av någon anledning så brukade vi kolla på den där Wrestlingcirkusen, när vi var runt 14. Ja... det och Dallas! :D

Ja, alltså. Jag utgår från att filmen inte handlar direkt om wrestling... utan att den är lite djupare än så. Typ: Million Dollar Baby. Handlade förvisso om en kvinnlig boxare - men egentligen inte om boxning.

Men... Kalle är inte här.
Får fundera lite till.

... och jobba, nu när jag väl sitter på jobbet and all.

Biff a'la smaklös.

Nae... blev ingen lunch med Sofia. Hon har jourat i natt och bara sovit en timme... så jag kan förstå att hon inte riktigt vill åka buss i 1:45 bara för att shoppa på Indiska och äta potatis med mig.

Problemet är att jag inte har med mig någon mat... så nu lär det bli såndär äcklig burgare. Annat finns inte - i prisintervallet 1-70. En vanlig lunch kostar ju över 80... och det börjar bli lite för dyrt. Största problemet är dock inte priserna... det är att det faktiskt inte finns några BRA ställen här i Umeå, att äta lunch. Alla i centrala stan är väldigt mediokra... och många är inte ens det.

Maten är okryddad och smaklös. såsen är vattnig, nästan transparent i smaken. Sedan försöker alla överträffa varandra i "snitsighet" och lägga dit en massa konstigt som inte alls passar ihop med det övriga i smak. Små såser som smakar typ körsbär, mango eller hallon eller något annat som påminner om sylt. Och... sylt använder jag ytterst sällan. Jag är väl en tråkig jävel - antagligen. Men jag vill helt enkelt att min mat ska vara god! Krydda den gott och... om jag VILL ha krusbär/avocadosås på min fiskgratäng så kan de väl ha en skål med krusbär/avocadosås borta vid salladen?

... för sannolikheten att jag vill ha en sådan sås ÄR tämligen liten. Men... jag får den i alla fall. Så nu måste jag själv sitta och sprätta bort den. Hårt.

Nä... nästan två timmar kvar till lunch. Jag vill gå hem!
Om jag fick gå hem nu så lovar jag att jag skulle dra ut och jogga.

Jag känner mig faktiskt rätt sugen på att göra det. Jag har så fruktansvärt lite att göra... så jag måste hitta på någonting.
Problemet med jogging är att det är lika socialt som att bajsa. och... jag är i behov av saker att göra, som "tvingar" mig att träffa folk.
Typ kurs i matlagning, eller näverflätning.

Kurser jag SKULLE vilja gå:
Sång! Dans! Gitarr!
Ja, alltså det finns en del saker jag skulle vilja göra. Men... jag orkar bara inte. Jag har tappat all ork.
Den kanske finns i Skåne?

hmm... undrar om man kan gå på familjeterapi hos en sexolog?
... bara en tanke. (som faktiskt inte hade något med det andra att göra)

Nä, nu ska jag jobba lite.

Lagändring för min skull.

Inte för att jag är det minsta intresserad av att gå och se på Bruce Springsteen. Jag är helt enkelt inte intresserad av det han har att erbjuda. Men... jag kan sympatisera med hans fans som, liksom jag själv gjorde när det vankades Metallicabiljetter, fick sitta där och känna hur jag blev fängelseduschbehandlad av svarta börsen.
Maktlös och uppgiven försöker man hålla tillbaka tårarna och planerar, i hemlighet, en handgranatattack mot de som är ansvariga.

Alla biljetter slut på nolltid... det känns ju helt normalt. Men att det finns biljetter ute på de där sidorna redan dagarna innan - ger ju lite signaler om att det nya supersystemet knappast är ett dugg bättre än Ticnets.
Jag är först och främst lite emot att man sprider biljetterna fram och tillbaka. Låt för fan Ticnet få sälja biljetterna då... men ställ krav på dem! Jag vet ju inte längre var jag ska vända mig om jag vill kolla vad som händer om två helger, i en viss stad. Ska jag behöva forska runt på nätet i tre dagar bara för att fatta vilka 54 sidor jag ska gå in på för att ta reda på vilka grupper som spelar? Nä... jag vill att allt ska samlas på ett ställe. Monopol är superbra! ;)

Men i alla fall så... har man nu ändrat lite.
Svartbiljettsidorna har knappast fått tag i lika många biljetter. Eller i alla fall inte lika enkelt.
Förut anlitade de helt enkelt några ATG-ombud att stå och trycka ut biljetterna innan kiosken öppnade... sedan hade de sina 11000 biljetter till evenemanget... redan 10 minuter efter biljettsläpp.

Nu ÄR det fler privatpersoner som kommer åt biljetterna. Helt klart.
Problemet är att det inte är det minsta lättare för mig - som seriös konsertbesökare - att få tag i en biljett till en konsert jag vill gå på. För i och med detta lär det bli ganska lätt för en privatperson att sälja sina biljetter till dessa "svarta sajter". Den typen av sajter lär käpa in varenda biljett de kan få tag i. Så nu kommer den oorganiserade svartabörshandeln att ta rejäl fart!
En massa personer som inte har det minsta intresse av att gå och titta på farbror Bruce har nu varit inne och bokat upp 3-4 biljetter var - och sedan genast vänt sig till de stora svartsidorna och erbjudit sig att sälja dem. Vilket betyder att de till slut ändå FÅR sina tusentals biljetter som de på grund av högre omkostnader nu kan sälja till ännu mer ockrade priser.

Men visst. Det är väl ändå något mer rättvist att alla har samma förutsättningar att skaffa biljetter.
Bättre nu. Men inte bra.

Ändra lagen... som i Danmark. Det är olagligt att sälja biljetter i andra hand, till ett högre pris än ordinarie biljettpris.

En jättebra lag!
Var så goda, Svenska regeringen.
En lag som ni inte ens behövt tänka ut själva. Serverade till er - på silverfat. Fixa!!

Hur svårt kan det vara? :)


Sedelärande historia om eländet med skattelättnader.

Ett sällskap på tio män går ut varje dag och tar en öl tillsammans. Notan går på 500 kronor. Männen har valt att fördela den ungefär som vi betalar våra skatter. Då ser det ut så här:

De första fyra männen - de med lägst inkomster - betalar ingenting.

Den femte betalar 5 kronor

Den sjätte betalar 15 kronor

Den sjunde betalar 35 kronor

Den åttonde betalar 60 kronor

Den nionde betalar 90 kronor

Den tionde, sällskapets rikaste, betalar 295 kronor.

Alla var glada och nöjda. Männen fortsatte att träffas och dricka sina öl. En dag bestämde sig barägaren för att sänka priset för de tio ölen till 400 kronor. Männen dividerade om hur de på det mest rättvisa sättet kunde fördela den nyvunna hundralappen. Om den delades mellan de sex betalande skulle var och en få tillbaka 16,65 kronor, vilket skulle betyda att den femte och sjätte mannen faktiskt skulle få betalt för att dricka öl. I stället enades man kring en annan, mer progressiv, modell.

Den femte mannen slapp betala sin femma och ingick nu i gruppen som inte betalade alls.

Den sjätte betalde 10 kronor mot tidigare 15

Den sjunde betalade 25 kronor mot tidigare 35

Den åttonde betalade 45 kronor mot tidigare 60

Den nionde betalade 70 kronor mot tidigare 90

Den tionde betalade 245 kronor mot tidigare 295

ALLA MÄN BETALADE mindre än tidigare. Men ändå var det idel sura miner när den nya finansieringen diskuterades.

"Jag fick bara ut en femma av hundralappen, men han fick ut 50", klagade den sjätte mannen och pekade på den tionde.

"Jag fick också bara en femma tillbaka", ondgjorde sig den femte mannen som numera inte betalade alls.

"Vänta lite", skrek nu den första mannen, "jag fick ingenting alls. Det här systemet exploaterar de fattiga."

De nio första männen, som alla kände sig förfördelade, gick ihop och slog ihjäl den tionde. Sedan satte de sig för att dricka öl. När notan kom upptäckte de att de inte hade tillräckligt med pengar för att ens betala halva räkningen.

Mindless rambling.

I dag åker Maria hem. Hon sitter nu i kommunfullmäktige och vi ska träffas för att äta lunch på Great East... nä... vi ska äta lunch FRÅN Great Eastern. Hon hörde att två portioner räckte till fyra måltider, när jag och Sofia åt därifrån på hennes födelsedag. Så.. då tänkte Maria att hon kunde ta med sig en "extraportion" på resan.

Det går inte att se på livesändningen därifrån (KF). När det går att se så stakar sig både bild och ljud och ibland går det inte ens att connecta, så... det fungerar inte. Jag provade även att koppla upp mig mot webbradion - men den verkar inte alls gå att nå.

Det är därför jag vill ha ledigt under kf-dagar... för att jag ska kunna sitta och lyssna. Jag är nyfiken. Visserligen sitter den en och rapporterar live då, från VK. Men.. hon skriver ju bara 0,3% av allt som sägs. Jag vill inte bara höra slutsatser. Jag vill höra ALLT. Jag vill höra allt bråk och sådant också. Gnälliga människor och folk som slår ifrån sig och folk som går till omotiverat personangrepp osv. :)

Menmen... kanske lunch om en timme.

I morgon ska Sofia på en fikadejt med killen som hon dejtade dagen före sin födelsedag. Good luck.
Innan dess ska vi äta lunch, på stan. Får väl gå igenom lite strategier med henne. :)

Hmm... jag har börjat göra någon konstig liten sak med mina handleder. Ja.. ni vet. Man kan få för sig att knäcka med fingrar och sådant... och det gör jag. Även nacken. Men av någon anledning har jag lyckats komma på ett sätt att knäcka till handlederna också. Mest höger. Typ... håller runt hela handleden och trycker åt, så det liksom glider isär lite - och sedan böjer jag lite åt något håll... och så: *kro-ick*
Mycket störande. :)

Helst i går kväll.. när jag låg och kände att jag fick den där "känslan". Att jag VILLE göra det, för handleden kändes stel. Och när jag inte tillät mig att göra det så började handleden liksom göra lite smått ont.
Sådär som det kan bli i fingrarna och i nacken då - om jag inte gör det när jag känner att jag egentligen vill.

Enda medicinen är en klubba mot huvudet.
Hårt.

Jag fick andra känslor i går kväll också. Men.. det fungerade helt enkelt inte.
Måste fundera och jobba lite på det där. Det börjar bli tröttsamt och tärande.

Hela helgen har förresten ägnats åt att se på Chuck.
Det gick 9 avsnitt på TV, i Lördags. Då satt vi och slöade hela kvällen, med pizza och lite godis, och streckkollade.
På Söndagen sändes resten av säsong 1, men jag laddade hem de avsnitten - så vi skulle kunna se på den när vi kände för det. De gick lite fel tid, nämligen.
Det var faktiskt en - för mig - okänd serie. Den var klart bättre än jag trott. Men det var samma sak med How i met your mother också. Det är en suverän serie. Men första gångerna jag såg den så trodde jag bara att den var lite... sådär.

Chuck då?
C.S. Lee (Vince Masuka från Dexter) är med - i en biroll. I alla fall under säsong 1.
Och sedan Adam Baldwin, som gjort inhopp i en hel massa serier men den jag såklart minns honom mest från är Firefly / Serenity. Han spelar faktiskt... NÅGOT samma roll i den här serien. Fast han är ingen "rymdpiratlegoknekt" - utan han jobbar för NSA. Stor, stark, aggressiv vapentyp. som givetvis är aggressiv och butter på ett sådär lite roligt sätt.

Nåja. Nu måste jag göra ett par ärenden innan det blir lunch.

Men måste jag gå uuuut?

Vet inte varför...
Det är nollgradigt - och därför ingen fara whatsoever att vistas utomhus. Men det är en sådan dag då själva tanken på att jag faktiskt måste GÅ hem, gör att det tar emot.
Menmen... jag fixar det nog.

Kanske beror det på att jag tänker gå in till stan i kväll igen... för att möta Maria och sedan följes vi hem till mig. Det blir liksom en tripp till. :-/
Oh well. Jag vet inte.

Min kropp har i alla fall börjat slöa till sig, känner jag.

... eller så är det bara det att jag har någon obotlig sjukdom.

Dr. Phil förgriper sig på ALLA

I går lyckades jag även släpa med mig mina nyinköpta datorhögtalare till jobbet.
Jag köpte dem, till stationära datorn, samtidigt som jag köpte min laptop. Det var en felräkning. Det faktum att jag köpte en laptop innebar att jag i stort sett slutade använda stationära datorn. Jag har den bara igång när jag ska se film på tv'n eller bränna hemladdade saker. Då sitter jag ändå inte där. Så... okej. Den används... men jag SITTER aldrig framför den. Ergo: de oanvända högtalarna blir oanvändare och oanvändare.

Men nu ska de få stå här och boppa på. Jag har en hel del musik här... men jag ska kopiera allt så jag har en uppdaterad katalog - till min externa hårddisk som jag heller aldrig använder. Då kan den också stå här - och så kan jag radera all musik från jobbdatorn... vilket de nog tycker om.
Men i alla fall; så är det rätt skönt att kunna lyssna på musik - utan att ha på sig hörlurar.
Problemet är väl att jag gissar att de flesta andra inte direkt vill lyssna på ALL musik jag har på min playlist. Sade och Wolfgang Amadeus går säkert bra. Men... när det blir death metal så tror jag tanterna blir lite stressade.

I kväll kommer Maria på besök. Hon har kommunfullmäktige på Måndag, så det blir en helg tillsammans. Sedan åker hon på kurs i Luleå och... hem på Tisdag.

Bara sju timmar tills det är helg.

Ah... så härligt. En nyinspelning av Karate Kid. Med Jackie Chan och Will Smith's son. Exellent! *gnuggar händer*
Eller är det? :-/

Gårdagen kändes... bortkastad.
En känsla som inte är allt för ovanlig, har jag märkt.

Shape the fuck up!

Och Dr. Phil är visst, Enligt National Enquirer, ett praktsvin som skiter i sina gäster efter kameran slocknat, festar runt och förgriper sig på patienter. Så fort han är ensam med sin fru så ska han visst hela tiden skrika åt henne och har kört över henne med sin bil - och backat över henne igen.

hmm
Alltså.
Jag känner att det finns någonting mer bakom Dr. Phil. Men... riktigt SÅ långt hade jag väl inte tänkt gå - som till att anklaga honom för allt det där. Jag tror fortfarande inte att Dr. Phil är den där helyllesnubben som hjälper allt och alla. Men... National Enquirer?
Bara snäppet mer seriösa än "en Ding Ding Värld". Aftonbladet och Expressen är verkligen äkta journalistik - om man jänför med dem.
National Enquirer... med rubriker som "Elvis is alive and spotted in Cancun", "Oprah is really a man", "Little green martians spotted in Lake Eerie", "Shroud of Christ found in a cave", "Big Foot seen in downtown Arkansas", "Woman gives birth to 45 pound baby"... måste jag säga mer?

Nä. Vi kan nog avfärda en hel del av det där.
Men jag tror säkert inte han är lika supertrevlig som han framställs.
Vem fan är det? :)

Som en helt annan värld.

Omkring 150 personer sopades av taket på ett tåg, i Indien. Helt enkelt en massa folk som klättrar upp på taket för att de inte ryms i de redan sardinburksfulla vagnarna.
Det var när tåget körde under en kraftig gren, som alla människorna på taket liksom klobbades ned till marken.
Tre dog och minst trettio skadades.

Varje år omkommer tusentals människor i tågolyckor. Enbart i Bombay uppges pendeltågstrafiken kräva omkring 4 000 dödsoffer varje år. Takåkare dödas av kontakter med elledningar och passagerare som lutar sig ut genom fönstren för att kippa efter andan slår ihjäl sig mot stolpar.

Bara tänk tanken om det sistnämnda skulle hända när du själv åker tåg... här i Sverige.
Du sitter på din sits och Sven-Greger, som sitter mitt emot dig (och nickade mot dig när du kom in i kupén), blir plötsligt lite sugen på frisk luft. Han öppnar fönstret och tittar ut ett tag och *BONG* Så ramlar han in igen, med nacken bruten - på grund av att där fanns en lyktstolpe i vägen.
Hur skulle du reagera?
Vild panik, förmodligen.

Äh. Tänk på Indierna. Där är detta vardagsmat. Typ: "Aj då... trist för Sven-Greger. Hallå? det finns en plats ledig här! Någon som vill ha hans banan?"

Saturday night's all right for... ja... vadå?

Åh vad jag är trött.
Klev upp tidigt i morse för att tvätta. Egentligen hade jag en inbokad tid i morgon kväll... men det kan hända att jag får besök då. Så... då tvättade jag tidigt på morgonen i stället.

Men i kväll har jag garanterat ingen besök och... jag börjar verkligen bli less på att inte ha någonting att göra.
Vad ska man säga?
Framtiden?
Min framtid är i alla fall INTE att sitta och föra in en massa siffror i en dator - åt kommunen. Det kan det väl ändå inte vara?
Jobbet tar slut i November, detta år. Jag har sökt en utbildning i Malmö... 2 år. Den börjar i September och... det känns som att det kan vara den som avgör om jag får ett hyggligt liv, med ett jobb som känns hyfsat betydelsefullt och ett socialt liv som existerar eller om jag står kvar här, utan framtid... utan vänner.

Nä.. jag går ut på en promenad. Klockan är 20 och jag vill inte sitta här och titta på 11 killar boende i Barcelona, som sparkar boll.

Over and out.

Fredags-tv

Åh, så fantastiskt supertråkig jävla kväll. :D
INGEN online - att chatta med. Alla verkar ha någonting att göra. Fattar inte vad som är fel med världen!

Och varför är det BARA Ultimate fighter, på TV4 sport, under helgnätterna? Det är så förbannat tråkigt. Det finns inget som jag vill se. Tur att jag inte betalar tv-licens.

Nä... men det är skönt att det är helg. Inte för att jag vet varför jag tycker att det är skönt. Men uppenbarligen tycker jag det är roligare att sitta hemma, framför datorn, och inte göra någonting - än att vistas på jobbet. På Söndag fyller min mellanbrors fästmö år. Dagen efter fyller mitt ex år. Då kommer hon hit - så ska vi fira med lite köpt mat och INTE grodbakelser. Men någonting annat som visst är likt princesstårtor - men i bakelseform - och som jag inte vet vad det är... ännu. :-/

Jag förstår att hon vill vara med någon som känner henne. It's a long way to Gothenburg area.
Nåja. I alla fall så blir det såklart en massa tv-serietittande. Jag vet inte riktigt vilka, ännu... så jag laddar hem alla.
Vi får väl se.

Hörs.

Det har nu gått ett par dagar.

Jag har varit i Skåne... firat jul i Tomelilla och nyår i Malmö. Sedan har min flickvän köpt en bil, i Göteborg. Och... vi får väl se hur bra DEN bilen var. Vi är inte riktigt klara över det ännu. Ingen av oss kan någonting om bilar. :)

Sedan iväg till Sälen då... för att inta backarna. Det är troligtvis ingen jättebra vinterbil... det var -28 grader där i södra dalarna och då fanns det väldigt lite värme i bilen.
Men den gick.
... och vi kom till slut fram till stugan där alla åtta skulle bo.

Det... gör ONT att lära sig åka snowboard.
Därför har jag inte riktigt lärt mig ännu. Men... en bit på väg i alla fall. :)
Jag var tvungen att avbryta efter ett tags ramlande. Totalt blåslagen och fina bölder här och där.
Jag kan avslöja att jag kanske inte har så värst mycket att skriva här. Eller: Jag har lite FÖR mycket att skriva - egentligen. Men det är bara historier om hur ont det gjorde... hur snyggt jag föll... hur tjurig jag var och att jag faktiskt tog mig ned.
och att jag sedan bytte till skidor och därefter inte föll en enda gång.

Ja just ja. Vi snurrade med bilen på vägen in mot Borlänge - också. Jätteskoj.
I Borlänge köpte vi Indisk mat och nya däck. :)

Men nu är jag tillbaka i Umeå igen och... sitter på mitt jobb.
Jag har bytt kontor, förresten. Nu sitter jag inte isolerad i ett annat hus - utan nu sitter jag i Stadshuset.
Det kanske blir bättre. Vi får se.
Jag vill ändå härifrån. Nytt jobb - studier.

Ja... jag har sett ett program som jag skulle vilja gå - i Malmö. 2 år är det och... ja... varför inte? Frågan är bara om jag kan tänka mig att bo där - och om det går att få tag i boende till September?
... och om Maria hittar någonting att göra i Skåne.

Jag skulle nog helst bo i Lund, i så fall.

well. Jag tog emot er mjukt. Inte så långt inlägg. Jag vill inte trötta ut er nu när ni inte läst så mycket, den senaste tiden. Jag har själv inte läst några bloggar på ca en månad. Så... det kanske är dags nu?

RSS 2.0