Bytte internetleverantör.
Bahnhof valde jag, famför T3, för deras engagemang i sina kunders rättigheter och vår rätt till personlig integritet. Men då det visade att de bara kunde leverera en nedladdningshastighet på 10 megabit - fast jag hade beställt 100... då ringde jag dem och bad om att få annullera min beställning.
Vilket de givetvis ville tjafsa om.
De jämför alltså sin leverans av internettjänst med ett köp av en CD-skiva. Om du tar bort plasten så anser man att du använt varan och då går det inte längre att ångra köpet.
Men... en internetuppkoppling är ingen cd-skiva. Om man nu nödvändigtvis ska jämföra med någon vara så måste man jämföra med en vara som inte nödvändigtvis blir förstörd av att någon tar ut den ur sin förpackning. Om jag köper en ny TV - och det visar sig att den inte var så bra som jag hade hoppats. Då får jag lämna tillbaka den... garanterat!
Fast det är klart. Jag kan förstå logiken i att de järna jämför med inplastade CD-skivor och Chorizo - och jag jämför med tv-apparater. Det beror på vlken skyttegrav man ligger och ruvar i. Jag vill slippa undan avtalet. De vill att jag ska betala för hela uppsägningstiden.
Personligen förstår jag mig inte på den inställningen att de ska hogga sig fast vid sina missnöjda kunder. Det är en fullt reversibel tjänst. Om jag beställer en internetuppkoppling och jag är missnöjd. Låt mig då få slippa ur, utan knorr. Vari ligger skadan? Nu sitter de, i stället, med en missnöjd kund... i tre månader... som under den tiden kommer berätta för alla bekanta (och även blogga) om hur snåla Bahnhof är. Hur vinner de på det? Jag kommer ju aldrig anlita Bahnhof igen. Jag hatar snåla och stela företag som har principer.
T3... där är det aldrig något strul. Bara ring dit och så fixar sig allting. Vi hade 12 månaders BUNDET abonnemang, men slapp undan bara för att jag flyttade. De avbröt bara. De tyckte inte det fanns någon anledning att vara besvärliga. Om jag, av någon anledning, vill ut... så är det väl bäst att jag får slippa ut då?
Om jag vore en ISP så skulle jag låta folk komma och gå precis som de ville. Vill de inte längre anlita mig så, ok! Det enda sättet att vinna deras förtroende igen är väl genom att vara tillmötesgående och förstående för att de inte längre vill anlita mig. Enda chansen att någonsin få den personen tillbaka, som kund, torde ju vara att behandla den utträdande kunde som en kunglighet och vara trevlig och skämta lite och önska välkommen åter?
Men ja... nu verkar jag ju fixat det där i alla fall.
Jag tryckte på en knapp och så sades migg internetabonnemang upp. Sedan visade det sig att den bröts med en gång (för... jag kom inte längre ut på någon sida). Då beställde jag T3 i stället och 5 minuter senare hade jag T3.
Så... även om Bahnhof skickar räkning, så anser jag att jag inte behöver betala dem. Jag har ju ingen tillgång till nätet under min tre månader långa uppsägningstid.
... så om någon ska betala räkningen, blir det Kommunicera. Det är deras portal.
Så... nu har jag ny IP-adress... igen!
*skriver ut en ny lapp, att ha i plånboken*
Vilket de givetvis ville tjafsa om.
De jämför alltså sin leverans av internettjänst med ett köp av en CD-skiva. Om du tar bort plasten så anser man att du använt varan och då går det inte längre att ångra köpet.
Men... en internetuppkoppling är ingen cd-skiva. Om man nu nödvändigtvis ska jämföra med någon vara så måste man jämföra med en vara som inte nödvändigtvis blir förstörd av att någon tar ut den ur sin förpackning. Om jag köper en ny TV - och det visar sig att den inte var så bra som jag hade hoppats. Då får jag lämna tillbaka den... garanterat!
Fast det är klart. Jag kan förstå logiken i att de järna jämför med inplastade CD-skivor och Chorizo - och jag jämför med tv-apparater. Det beror på vlken skyttegrav man ligger och ruvar i. Jag vill slippa undan avtalet. De vill att jag ska betala för hela uppsägningstiden.
Personligen förstår jag mig inte på den inställningen att de ska hogga sig fast vid sina missnöjda kunder. Det är en fullt reversibel tjänst. Om jag beställer en internetuppkoppling och jag är missnöjd. Låt mig då få slippa ur, utan knorr. Vari ligger skadan? Nu sitter de, i stället, med en missnöjd kund... i tre månader... som under den tiden kommer berätta för alla bekanta (och även blogga) om hur snåla Bahnhof är. Hur vinner de på det? Jag kommer ju aldrig anlita Bahnhof igen. Jag hatar snåla och stela företag som har principer.
T3... där är det aldrig något strul. Bara ring dit och så fixar sig allting. Vi hade 12 månaders BUNDET abonnemang, men slapp undan bara för att jag flyttade. De avbröt bara. De tyckte inte det fanns någon anledning att vara besvärliga. Om jag, av någon anledning, vill ut... så är det väl bäst att jag får slippa ut då?
Om jag vore en ISP så skulle jag låta folk komma och gå precis som de ville. Vill de inte längre anlita mig så, ok! Det enda sättet att vinna deras förtroende igen är väl genom att vara tillmötesgående och förstående för att de inte längre vill anlita mig. Enda chansen att någonsin få den personen tillbaka, som kund, torde ju vara att behandla den utträdande kunde som en kunglighet och vara trevlig och skämta lite och önska välkommen åter?
Men ja... nu verkar jag ju fixat det där i alla fall.
Jag tryckte på en knapp och så sades migg internetabonnemang upp. Sedan visade det sig att den bröts med en gång (för... jag kom inte längre ut på någon sida). Då beställde jag T3 i stället och 5 minuter senare hade jag T3.
Så... även om Bahnhof skickar räkning, så anser jag att jag inte behöver betala dem. Jag har ju ingen tillgång till nätet under min tre månader långa uppsägningstid.
... så om någon ska betala räkningen, blir det Kommunicera. Det är deras portal.
Så... nu har jag ny IP-adress... igen!
*skriver ut en ny lapp, att ha i plånboken*
Kommentarer
Postat av: Bumby
Men om du beställt 100 men bara fick tio, då ska du inte betala nåt alls! Då är det ju de som inte håller vad de lovar!
Postat av: Sabadon
Det är förvisso sant. Men nu råkade jag bete mig som ett barn och surade ur direkt. Jag stängde genast porten till dem och underlät mig inte att felsöka... vilket de ville. Så... jag har kastat bort min rätt att ångra mitt köp.
Jag får betala och se glad ut. :-/
Trackback
