Stannat upp, det har.

Mitt liv har helt enkelt totalt stannat upp. Kommit till halt. Det finns ingen som helst inspiration att göra någonting alls. I morgon ska jag såklart jobba igen, sägs det. Men det vill jag inte. Jag vet inte hur jag ska göra... men det känns som ett fall för någon på vårdcentralen att förbarma sig över mig och skriva ut lugnande och låta mig vara hemma.

Eller ja... hemma skulle jag såklart inte kunna vara. För här i mitt hem känns allting så mycket starkare. Här går jag bara omkring och vankar fram och tillbaka. Tänker och tänker... och det gör ej underverk för t.ex. min mage, som känns helt sönderstressad.

Jag vet att det normalt inte ska vara bra att vara sjukskriven från jobbet när någnting sånt här händer. Egentligen borde jobbet vara en okej idé - med tanke på att där finns det folk som man kan interagera med och så har man ett jobb att sköta... så det blir i alla fall lite distraherande.
Men det är inte så, på mitt jobb.
Vi sitter helt ensamma i ett rum. Jag och två till. Jag fullkomligt avskyr mina arbetskamrater. Vill INTE prata med dem. Så det ganska så mycket betyder att jag kommer tvingas ta itu med mina arbetsuppgifter till 100%. och mina arbetsuppgifter är så enformiga de kan bli. Sitta på en stol... stirra in i en skärm... och skriva in siffror i datorn, från microfilmade bilder. Hela dagen. Där finns MASSOR av tid för reflektion. Det enda som händer är att jag alltså sitter där och sköter ett jobb där hjärnan egentligen inte behövs. Så hjärnan kommer kunna vandra iväg och bara tänka en massa på allt som jag hela tiden tänker på när jag är hemma.
Dvs. Jobbet blir alltså inte ett dugg bättre, i det avseendet.
Om jag är på jobbet så kan jag inte bara gå ut och vandra/cykla omkring. Det kan jag om jag är hemma. Dessutom kan jag skriva i den här bloggen. Få ut en del tankar.
Det känns oftast lite bättre när jag sitter och skriver i alla fall.
Men inte alltid.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0