...

Ibland finns det helt enkelt inte ord som är kraftfulla nog.

http://www.aftonbladet.se/wendela/relationer/article5025549.ab

Nä nu emigrerar jag snart!

Ja men så har jag suttit och kollat på när Sverige spelat hockey då.
Varför är det alltid så - att matcherna med Sverige är de som är tråkigast?
Varför har Sverige gått och blivit en så... boring hockeynation för?
Även när Sverige vinner... vilket de inte gjorde mot lille Lettland, i dag... så brukar inte matcherna vara särskilt underhållande.

Det här VM'et riskerar att bli som det förra.
Då bytte jag nation. Jag blev kär i Ryssland - för de spelade grymt rolig hockey.
Det var förvisso ett bra byte, eftersom de sedemera gick och vann hela turneringen. Men... man ska väl ändå inte behöva gå och bli låtsasryss bara för att ens eget land inte spelar den hockey jag kräver för att hålla mitt hockeyintresse vid liv.

Oh well.

Nu har jag knappt spelat Guitar Hero på två dagar.
Det är bra. Jag vill ju inte bli less på det. :)
Nu har jag fått ett antal låtar på 100% så... börjar väl bli dags att gå upp en nivå. Spela med fem fingrar.
Oj vad förvirrande det kommer bli.
"I'm too old for this shit."

Nu har jag i alla fall mobiliserat kraft att höra av mig till min bror, angående valborg. Så... jag tänkte masa mig iväg dit. Kankse blir en middag och sedan en cykeltur till campus - där de brasar och grejar.
Det är bra. Hitta på saker.
Väggklättring är ingen OS-gren. Så... varför träna så hårt - frivilligt?

In the year two thousand. In the year two thousand.

Det är ganska vanligt att visa bilder från "förr", där man hade HELT orealistiska förhoppningar på vad man skulle kunna göra i framtiden (som ju år 2000 en gång var)

Känns lite skönt att, för en gångs skull, bryta den trenden med någonting som blev som de hoppades och drömde.

Denna bild finns i en bok från 1983.



Ja... javisst. Det gjorde man ju absolut.

Datorerna kanske inte såg ut som feta väggmonterade bankomater, men... i stora drag stämde det ju.

(Och ja. Rubriken sjungs så som de gör i Conan O' Brien Show)

The time has come for me today... to watch some hockey!

Jaha... då ska vi se.
Vad händer i kväll då?
Sverige spelar mot Lettland. (hockey-vm) så... vad jag VET, är att jag kommer titta på hockey.
VAR detta kommer ske, vet jag dock inte.

Jag är ju litegrann försatt i samma situation nu, som jag var då jag bodde med Sofia... nämligen att det nu finns en katt närvarande, som gör att jag inte kan bjuda hem någon av mina få kvarvarande kompisar. För alla är allergiska.
(En katt som inte är det minsta kelig heller.
Eller jo. På ett sätt är han det. Men han är inte sådär avslappnad som andra katter varit. Han kan liksom inte bara ligga ner och ta klappet som en katt. Utan det måste såklart bråkas också.)

Well. Så jag funderade på att dra iväg till Björn. Han tittar på hockey. Men då jobbar han såklart eftermiddag. Hans bror bor ute i helvetet - så dit går det inte att ta sig. Synd. Jag och Daniel kommer alltid bra överens när vi väl umgås. Men det har blivit alltmer sällan på senare tid. Enda gången jag träffar honom är ju när någon annan ska dit - och jag kan hänga med.

Ve mig... för att jag aldrig växte upp och tog körkort när jag var 17-18 år. Då hade jag tid och pengar till det.

Ah. De val man gör.
De val man gör.

... och nästa måndag, vid den här tiden, kommer jag vara på väg mot en stor, fet vit val... Den ska jag gå in i och så ska jag se Metallica. The fat whale-arena, in Stockholm, Sweden.

En centerrulle stoppar man in där bak... det hör man.

Vi börjar med en liten konversation som jag läste och sedan stal från tjuvlyssnat.se

Två 17-åriga tjejer sitter och pratar om politiska partier. Tjej 1 är självsäker och förklarar för sin kompis.
Tjej 1: Alltså vi har Socialdemokraterna. De är röda. Och vänstern, de är vänster. Och sen Centern.
Tjej 2: De är i mitten, typ, det hör man.
Tjej 1: Nej, de är vänster. De vill typ verka som att de är i mitten men de är vänster.
Tjej 2: Sverigedemokraterna, då?
Tjej 1: Ingen aning.
Tjej 2: Nästa gång får vi rösta. Jag kanske röstar på Miljöpartiet.
Tjej 1: Det spelar ingen roll vad man röstar på. Det är alltid sossarna eller moderaterna som vinner. Alltså, om typ Miljöpartiet skulle vinna skulle det inte spela roll, för de är ändå ett så litet parti.

--
Och jag behöver knappast säga att jag fortfarande är emot en sänkning av åldern för rösträtt. Det spelar ingen roll om det finns politiskt insatta ungdomar som vet vad de vill rösta på... när det finns minst lika många ungdomar som dessa två. Mina erfarenheter är att de flesta under 18 kan ungefär så här mycket om politik.

Det tragiska är ju att de här två tjejerna faktiskt kommer att få rösta, nästa gång. Jag hoppas bara att mycket händer fram till dess. Typ att de börjar läsa lite!

"om typ Miljöpartiet skulle vinna skulle det inte spela roll, för de är ändå ett så litet parti" Jag menar... ååååh. Det är uppenbarligen inte endast okunskap som ligger bakom den där fantastiska konversationen. :) Men just en sådan brist på logik kanske inte är särskilt vanlig, hoppas jag.

Oh well.

Dags att planera inför Valborg. Jag brukar komma på sådant först samma dag - och då är det oftast för sent. Då är alla redan på väg någonstans. Nu tänker jag vara ute i tid - så jag har någonting att göra. Jag VET ju att det ganska så mycket mitt eget fel att jag ofta bara sitter hemma på the rump och har inget att göra. Jag är för slö och inaktiv.

Men i går var det alla andras fel. :)

I dag sitter Maria på intervju i Bromölla. (av alla ställen) ;) Jag hoppas egentligen hon får det andra jobbet som hon sökt. Men... det hindrar ju inte att jag hoppas intervjun går BRA för henne och att hon får erbjudande om jobb. Om hon sedan får det i Lund så... kan hon ju helt enkelt bara välja att ta det i stället. Enkelt.

Så jag håller tummar.
Men jag håller dem inte för hårt - för jag vill inte riskera att skada mig eller bli utmattad... för jag vill hålla tummarna hårdare om hon ska på intervju i Lund då.

*vinkar till publiken*

Fortsättning från förra inlägget.

Gah.
Ja... vad säger man?
Det blir bara värre och värre. Alla är upptagna. Ingen har tid med mig. Det måste vara en av de ensammaste kvällarna i historien. Jag känner en liten känsla av panikångestattack komma emot mig. Det händer ingenting! Och de få personer som jag skulle kunna tänka mig att bara spontanringa för att se om jag kunde komma över på besök: Bor för långt bort, eller så vet jag att de redan är upptagna.
Bara ett telefonsamtal, åtminstone. Lite hjälp?

Nu har jag mått riktigt bra i en månad.
Jag visste inte att det skulle dippa på det här sättet - helt plötsligt. Utan anledning.
Eller ja... jag sitter ju här och är ensam. Oftast är det självvalt. I dag är det inte det. I dag ville jag verkligen göra någonting. Umgås med någon. Men jag har ringt 6-7 personer och försökt skriva till en handfull.
Ingen.

Om en vecka sitter jag någonstans i Stockholm och... ja... jag vet inte VAD jag gör... men jag ska i alla fall kolla på Metallica om 8 dagar. I Stockholm hoppas jag kunna umgås med fantastiska Lina och hennes fästman. Nu kommer jag inte, på rak arm, ihåg när de skulle komma till Stockholm och när de skulle åka hem igen. Men... det löser sig. Jag förutspår att någon kommer skriva och berätta det som en kommentar till det här inlägget. ;)

Nä. Jag ska spela lite Guitar Hero. Ha det så bra.

Nya tag i morgon då?

Tråkigt, deluxe.
Jag har varit ute och gått. Inte kul. Jag sitter inomhus och försöker få kontakt med folk, via Messenger och SMS... men det funkar inte. Alla är för upptagna med någonting.
Jag går och lägger mig.
Det här ger ju ingenting.

I'm gonna change the world, mom!

Jag har kanske glömt berätta att jag lite barnsligt slår tillbaka mot de stora jättarna genom att bojkotta köp av deras filmer och musik. Jag hoppas att så många som möjligt väljer att hålla en lite mer restriktiv inställning till vad de väljer att betala för. Jag vill inte köpa deras filmer och musik som de väljer att distribuera till mig på ett riktigt stenålderssätt. Jag vill inte ha deras plastskivor som man stoppar in i en gammal förlegad jättespelare som står på tv-bänken.

Jag laddar faktiskt inte hem vidare mycket heller. Bara lite serier... och en del musik som finns med i ett spel. Men inga filmer. :) Fan servern har snart varit avstängd i en månad.

Nåja. Jag förstår att mitt lilla köpstopp knappast förändrar mycket. Men i mina drömmar låter ALLA svenskar bli att köpa musik och film, ett tag. Då får vi se hur bra skiv- och filmbolagen mår av att stoppa oss från att se film på det sätt VI vill se den.
Men... "alla" kommer såklart bara fortsätta köpa snordyra skivor.
Folk är svaga. ;)

Alla är brottslingar tills motsatsen bevisats.

Nu har man, genom telefonavlyssning, avslöjat en kille i Umeå som sagt att han inte haft något arbete och därför fått ut en kvarts miljon från Försäkringskassan. I telefonsamtal ska han sagt att han haft jobb.

Jag hade väl mina aningar.
För... som det lät så skulle det väl handla om misstankar om GROV brottslighet/organiserad brottslighet - för att människor skulle avlyssnas.
Här pratar vi om en kille som fuskat lite med Försäkringskassan.

Men ja, som sagt. Föga överraskande, egentligen. Allt pekar ju på att vi marscherar i en allt raskare takt mot ett fullt utvecklat övervakningssamhälle. Detta är ju vad Folkpartiet och Moderaterna varit oerhört sugna på i många år. Övervaka allt... på så sätt löser man fler brott. "De som inte har någonting att dölja behöver inte vara rädda."
Men den personliga integriteten då?
Bodström var inte så dålig han heller.

Men allvarligt?
Hur många kan helt allvarligt säga att falska uppgifter till försäkringskassan är ett grovt brott?
Det är ett brott... absolut!
... Men är det ett så grovt, hemskt och samvetslöst brott - att vi alla lever i SÅ stor fara - så polis måste sättas in och telefonavlyssna denna förhärdade superbrottsling?
Random shady looking guy:
Nu måste vi verkligen passa oss för att avslöja saker på telefon. Inget mer: "Jag genade över vägen, där det inte fanns övergångsställe", eller: "En tant trängde sig före mig i kön på konsum och jag blev så förbannad att jag kunnat strypa henne." (överlagt mord!).

Försäkringskassan?
Om Försäkringskassan misstänker någon så har man alltså tillräckliga skäl för avslyssning? Försäkringskassan misstänker väl i stort sett ALLA som fått pengar genom dem. Nu riskerar minst 50% av sveriges befolkning att vara avlyssnade.

För övrigt är det bra att det läggs ned lika mycket pengar på att sätta dit alla fuskare - som de förlorar på själva fusket.
Är det verkligen lönt då?
De allra flesta fuskar av en anledning.
Precis som de flesta som aktivt ser till att vara arbetslösa gör det av en anledning.
Vad tjänar vi på ett samhälle där man hela tiden piskar - och aldrig försöker lyssna och förstå?

Nåja.
Enda lugnande teorin jag har om denne 33-årige man som nu måste betala tillbaka en kvarts miljon är väl att han faktiskt KAN blivit avlyssnad på grund av någonting annat. Typ att han jobbat för Hells Angels, som indrivare. Och så har det där bara liksom kommit fram samtidigt. Men... det tror jag inte själv på.

Well well.

Och ja... innan det senaste inlägget så hade jag ingen bild på... typ... 10 inlägg? Så... nu kompenserar jag med två bilder i detta! :) Jag hade tänkt lägga in en tredje också - men det finns ingen plats, damnit!

Min nya religion ska heta gasverket.

Och sedan då en liten undersökning i AF... vad föreställer den här bilden:

Det står att Himiko är en "mystisk gasklump" som tros ha bildats för 12,9 miljarder år sedan. Man kan slå fast att den är så gammal för... ju längre bort man tittar, desto längre tillbaka i tiden ser man.

Den har en diameter på 55000 ljusår (lika stor som vintergatan) och man tror att det är en galax som bildas.

Och ändå röstar drygt 10% av aftonbladets läsare på alternatidet: DET ÄR EN FÅGEL!
ååååååh.

Sedan röstar drygt 15 % på att det är gud då... såklart. och 4,4% säger: utomjordingar.

Visserligen har väl dessa 4,4% rätt. Det är garanterat utomjordiskt.
Men det var nog inte riktigt så de menade.

Bra bild, förresten. Den känns lite uppförstorad.
Men man kan helt klart se guds två ögon och hans gula tand.

Bastuklubben Tingsrätten.

Chefsrådmannen Tomas Norström, som satt som domare i målet mot Pirate Bay, anser inte själv att han var jävig.

SvD: ”En granskning som P3 Nyheter gjort visar att tingsrättens domare Tomas Norström och film- och skivbolagens företrädare Henrik Pontén, Peter Danowsky och Monique Wadsted är alla medlemmar i Svenska föreningen för upphovsrätt. På sin hemsida beskriver föreningen sin verksamhet som ”en mötesplats för kvalificerade upphovsrättsliga diskussioner”.

Domaren sitter även i styrelsen för Svenska föreningen för industriellt rättsskydd (SFIR), som enligt egen utsago ägnar sig åt att “främja intresset för och kunskapen om det industriella rättsskyddet, främst patenträtt, varumärkesrätt, mönsterrätt, växtförädlarrätt, namn- och firmarätt samt skydd mot otillbörlig konkurrens.” Domare Norström arbetar även som tvistlösare inom stiftelsen .SE där en av hans kollegor är advokat Monique Wadström, som företräder filmbolagen i rättegången mot Pirate Bay.”

Dvs: Domaren, Chefen för antipiratbyrån och filmbolagens advokat sitter och leker i samma föreningar. Och konstigt nog har han ändå tilldelats det här målet. Hans engagemang i upphovsrättsliga frågor är väldigt känt inom Stockholms Tingsrätt.

Det var för övrigt samma domare som JO-anmäldes för att han ensidigt tillät den totalt överilade razzian mot internetleverantören Bahnhof.

Nä.
Gör om - gör rätt.

Jag reagerade på en sak - när jag hörde förhandlingarna.
Det var hur Tomas hela tiden tystade åklagarsidan och var jättesnälla mot försvararsidan.
Överkompensation?
Kan det kanske vara så att han, trots allt, kom på att det ändå kändes som lite jäv, eller? Och att han försökte tona ned den effekten så mycket han kunde - för att det inte skulle kännas så... jävigt?

Bara... i det här fallet behöver han ju endast göra det medan det är förhandlingar. Beslutet tas sedan. Då finns det inga åhörare och advokater som kan höra jäv-strängen spela.

Nåja. Det var i alla fall hans röstläge och ton som gjorde att jag redan då reagerade lite. Han tilltalade de olika sidorna på olika sätt.

Aftonbladet: "Jag tycker man alltid ska spela med öppna kort som domare. Man berättar innan om hur det ligger till, och säger ”jag anser inte att det är ett problem.” säger Erik Sundström, lagman vid Lycksele domstol och medlem i Domstolsverkets mediegrupp."

:) Det måste varit väldigt svårt att få tag i några andra, när den som citeras är en lagman vid Lycksele domstol?
Jaja. Jag hade inte tänkt skriva någonting smart om det. Det var bara lite roligt. "Hörrni, vi ringer den där snubben i Lycksele!" :D

Life has its ups and downs.

Så... i morse (vilket läckte ut redan i går kväll) så tackade den finske tränaren nej till Björklöven och valde att vara kvar i Vasa. Som jag tidigare skrev hade alla fans kommit ur sina djupa depressioner och... alltså det är svårt att beskriva hur euforiskt allt varit de senaste dagarna. Alla har varit helt säkra på att allt nu kommer bli perfekt och... ja... fansen har helt enkelt varit mer än glada. Det har nästan känts läskigt. Masspsykos - är väl det rätta ordet.

Men i alla fall. Han tackade nej. Det är business, as usual, och han har uppenbarligen använt Björklövens intresse för att trissa upp lönen hos sin tidigare arbetsgivare. Han hade nog aldrig tänkt gå hit.
Smart.
Men inte roligt för oss som håller på stackars ständigt utsatta Löven.

Nåja. Det ordnar sig nog.

Frågan är väl mest om det ordnar sig för de som nu rappt rasat ned i sina depressioner igen?
... och framför allt de som dessutom kan ligga och titta på sina tipskuponger där de dunkat in en halv månadslön på att Löven ska vinna serien. Just nu ser det sämre ut än förra säsongen (vilken var den sämsta någonsin, för Löven... slutade nia i allsvenskan!) så... en serieseger ligger faktiskt gaaaanska långt bort. :)

Ja just det ja.
Studentlägenheter kan man ju också söka.
Tack, Maria.
Det hade jag inte ens tänkt på.

Synd att det inte finns några lediga då.

Oj... där kom Firefox 3.0.9
Uppgradera!

Tänker människor, eller chansar de bara?

I mina allra mörkaste stunder kan tanken slå mig, att demokrati nog inte är någon bra idé trots allt. En sådan stund är det när jag läser på Svt:s hemsida att stödet för EMU ökar och för första gången överstiger 50%. Detta är helt osannolikt när just det faktum att kronans fallande värde gör att vi klarar oss bättre, har större chanser att exportera än andra länder, och skulle sitta sämre till ekonomiskt och få ännu högre arbetslöshet om vi i stället hade Euron.

Allt är väl! (Nu är det så mörkt att vi inte längre ser eländet.)

Häromdagen delade Volvo ut 4 miljarder kronor till sina aktieägare.
I dag varslar man ytterligare 1500.

I går hörde jag människor från regeringen säga att vi kommer ur krisen 2010... kanske 2011. Troligen baserat på att man inte basunerar ut samma jobbiga rubriker i tidningarna längre. Rubriker om varsel och uppsägningar. Tidningarna har väl tröttnat på att rapportera samma saker om och om igen. Men det sägs fortfarande upp rekordmånga i landet. Det ser likadant ut som förut. Men regeringen tror nog att allt är betydligt bättre.

Nåja. Volvo här i Umeå ligger inte särskilt bra till i alla fall.
Volvo är den fjärde största arbetsgivaren i kommunen. (Kommun, landsting och universitetet har fler anställda) Men om Volvo lastvagnar skulle stängas så kommer det gå ut över hela staden. Staden som ska växa så det knakar och där man röstat igenom någonting om att Umeå ska nå 200000 invånare till år 2050. Visst var det så?

Det blir ett jävligt bra trick. Om Volvo försvinner så får Umeå vara glada om man fortfarande håller sig kvar på dagens invånarantal: 112000 - det året. Det krävs industrier och "vanliga arbetare" också, för att samhället ska fungera. Alla kan inte jobba med forskning, statistik och administration.
Det måste finnas jobb för alla, för att en norrländsk stad ska kunna locka människor.

Det går faktiskt att flyga upp igen.

Frågan är hur man gör för att få ett bolån, i dessa sagar, när man ska bli student? Låter quite omöjligt, hmm?
Fin och fantastisk lägenhet - mitt i Malmoe... den är ledig och de har bara fått ett skambud på den hittills. Månadskostnaderna skulle bara bli ca 5000. Men... lån lär jag ju inte få.
Inte Maria heller.
Men vi får väl se. Tillsammans... och med ett par sponsorer så kanske? ;)

I dag flög Björklövens VD Bedros Sakayan till Helsingfors.
Den tilltänkte Sportchefen/Tränaren är där nu - och han har sagt att detta kommer bli en bra dag.
Jag kan inte tänka mig annat än att Bedros givetvis åker dit för att det ska skrivas kontrakt. Inte BARA för att de ska bada först finsk och sedan turkisk bastu.

Hysterin på Björkövens fans forum är total. Från att alla legat i fosterställning hela senaste säsongen och ansökt om dödshjälp - så är alla uppe och jublar skallarna av sig. Alla är helt övertygade om att Löven kommer vinna allsvenskan nästa säsong - och gå upp i Elitserien. Flera som har det minsta insyn i arbetet bakom kulisserna har gått och satsat tusenlappar på att Löven kommer vinna serien... för det ger så bra odds nu (35x pengarna). När nyheterna når ut så kommer oddsen sänkas hos spelföretagen.

Jaha.

Förra gången Löven spelade i Elitserien så bodde jag i Göteborg.
Nu när det sägs att de ska gå upp igen så kommer jag bo i Malmö.
Jag ser ett mönster.

Menmen. Jag får gå på Metallica i alla fall.

Pirate Bay

Härligt med ekonomiskt och politiskt styrda rättegångar, vars utgång bestäms av att mäktiga företags ledningar sätter tryck på små fega regeringar. Att vi egentligen styrs av internationella storföretag vet vi ju. Men nu tog vi just ännu ett jättesteg i riktning mot några av de hemskaste framtidsvisioner som uppmålats i science fiction-litteraturen.
Wohoo!

Jag är ingen fanatisk "jag ska minsann ladda hem allt jag vill"-fanatiker. Jag vet att det finns någonting som heter copyright och jag känner att det finns så många som engagerar sig i den här typen av fråga på ett riktigt dumt och barnsligt sätt. En del av de som har med Pirate Bay och andra sådana torrentsidor att göra har ju en närmast beklämmande inställning. De är väldigt omogna och tror att de minsann har rätt att bara ta del av allt, utan att betala för det.

Men det är inte på det sättet jag gnäller. Jag blir helt enkelt rädd. På riktigt. Vad är det för samhälle vi kommer att leva i, i framtiden. Vår rätt till personlig integritet har just sopats under mattan och vår rätt till rättvisa rättegångar har just satts ur spel. Nu är det de med mest pengar som styr allt - och ingen - inte ens nationers regeringar - har längre någonting att säga till om.

Hycklande storföretag - som Sony. De äger ett av världens största skivbolag och ett av världens största filmbolag. De jobbar frenetiskt för att krossa människor som piratkopierar. Samma människor som köper t.ex deras mp3-spelare för att lyssna på musiken.
Sony... som på 80-talet själva blivit utsatta för samma typ av stämningar från en lika desperat branch - när de började tillverka VHS-apparater som ju faktiskt kunde spela in saker från tv... och med vilka man kan kopiera upphovsrättsskyddat material. Samma sak ännu tidigare - med vanliga musikkassetter. De har under årtionden fäktats mot giriga företag som vill stoppa utvecklingen och ha hela världens plånböcker i sina händer.
Nu är de själva ett sådant.
Grattis.

Italien, med mera.

Coop Medmera... långsamma som ett par döda sniglar.
ör sex veckor sedan hade jag samlat ihop mina 5000 poäng som ska ge mig en premiecheck. Det står att det kan ta 2-6 veckor innan den skickas ut så... okej. Men nu har det gått 6 veckor och det är bara 2 kvar tills jag ska åka ned till Stockholm och hotellet som jag får 1500 kr rabatt på. (jag ska betala 1000, men det kostar egentligen 2500)
Jag känner inte direkt för att betala mellanskillnaden sedan, bara för att jag inte fått min premiecheck... och sedan kommer den såklart ligga där innanför dörren när jag kommer hem - och då kommer jag bli (kalle-ankaspråk) rosenrasande... och börja skjuta på folk.

Nåja. Det är ju så.
Vi finns mitt ibland er. ;)

Men jag ringde Medmera och... av en ren slump kom jag fram till just den tjej som hade hand om att skicka ut premiecheckar åt de som inte har en offentlig adress. Hon sa att hon skulle få dessa utskick (inkl. mitt) i början av nästa vecka... sedan tar det väl förhoppningsvis bara 3-4 dagar för mig att få den. Så... jag hoppas på fredag nästa vecka... men... som sagt. Bara två postveckor kvar nu. Sedan flyger jag iväg.
... med Norwegian.
De var billigast den här gången. Hemresan går på 299 kronor. Ditresan blev tyvärr lite dyrare...
Allvarligt:
Hur kan en flygresa kosta 299 kronor?
Tåg blir ju dubbla priset. Det kostar 50 kronor mer att åka buss upp till Jokkmokk. Kattmat är dyrt, i jämförelse. Kattmat, I tells ya!

Menmen. Varför gnäller jag? Det är ju det pris JAG fick betala. 'görbra!

Tyvärr kostar ju flygbussen då.
Men jag tänker inte förbetala den såsom jag brukar göra. Jag brukar inte flyga till Arlanda, så jag vet inte riktigt vilka färdsätt det finns där nu. Buss, såklart. Men Arlanda Express? Vet inte vad den kostar... och senast jag var på Arlanda så vet jag att de planerade dra ut t-bana ända till Arlanda. Så... tänk om den är färdig! ;)

Ah, nä. Riktigt SÅ tur ska jag väl inte ha.
Och allt det här går säkert att kolla upp på nätet. Men jag orkar inte. Jag tycker det är kul att förboka saker... och att planera. Men det är dags att vara lite wild and crazy, förstår ni. Jag ska bara helt galet landa på Arlanda och sedan spontant ta första bästa whatever in till Stockholm. ooooh. ;)

ahem.

Hmm... enligt Coop så är Änglamarks "parmesanost" den bästa de smakat. Jag brukar ju köpa någon parmesan ibland, att riva på mat. Men jag hittar aldrig någon som är god... i alla fall inte i Umeå. De smakar ingenting. Så... kanske borde ta och prova den då.

Det är väl typ enda anledningen, någonsin, att jag skulle vilja åka till Italien. Det är att köpa en riktig!
Annars struntar jag totalt i Italien. Det finns ingenting i det landet som intresserar mig.
Så billigast blir det ju om jag bara kunde hitta en ost (gärna originalet) som smakar gott. Då slipper jag åka dit. Jättepraktiskt.

Ungefär samma gäller Frankrike då.
Med den enda skillnaden att där inte finns någon ost som tilltalar mig. Så... ja. Dit behöver jag verkligen aldrig åka.
Jag är mer intresserad av de tysktalande länderna... och östeuropa.

Jag vet inte varför jag började prata om resmål nu... men... det kanske har att göra med att vår östeorupasemester knappast kommer att bli av. Vi har helt enkelt varken tid eller pengar (eller körkort *pekar på mig*) till det. Så vi får dra någon tredagars äventyrsresa till Falun i stället... eller nåt. Rida på får. Måla husväggar röda. Sådant.

Nä... men huvudsaken är att man gör någonting. Tillsammans. Det behöver inte vara en månad. Det behöver inte vara världens mest spännande resmål. Vi kan ta det nästa år i stället. Nu får vi se hur mycket tid vi har... och pengar. Flytten kommer säkert kosta skitmycket.

Ponderingar.

Varför ska det bli vår för?
Lägger bort jackan och... självklart glömmer jag plocka över ALLT som finns i fickorna, till min nya ensemble.
Mina älskade plastkort... hemma!

Gröna tröjan var inte något vidare vindbrytande, I tells ya. *hrrr*

Ah. Och dessutom kom jag på att jag sovit gott, helt ovetande om den öppna dörrens politik. (ja. Jag glömde låsa)

Hmm. Födelsedag.
Another year bites the dust.
Och det här gången blir jag äldre, igen!

Börjar nog bli dags att ta körkort snart.

Kyckling... good! öl... good! Jag ser kopplingen.

Jag hittade en kyckling i min glasbit!!!
Nu ska jag gå till glastillverkaren så får dom undersöka hur kycklingen hamnat där. Enligt dem är dock tillverkningsprocessen sluten och skall vara helt kycklingfri.

Eller ja. Vi satt faktiskt och diskuterade detta lilla glas-i-allting-fenomenet, i går, under påskmiddagen. Det har ju hittats glas i först kyckling, sedan kyckling och så lite kyckling... sedan plötsligt började man hitta glas även i korv och om man nu inte trodde att folk hittade på allt redan innan korven så trodde man det väl då. (Ja.. antingen påhittat, eller så markerar vi i kalendern April 2009... månaden för de militanta veganernas återkomst.)

Så började vi prata om glas i öl... helt utan anledning.
I dag läser jag i tidningen att man hittat glas i en ölburk.

Hmm.
Nu börjar jag misstänka min bror.

Oh well.

Nu är det bara boendet kvar.

Jag vet inte vilka kvaliteter det här blogginlägget kommer att hålla. Men... jag vill bara berätta lite om min week-end, samt inledningen av den här veckan.

Det var mer än två år sedan jag mådde riktigt bra.
Det var mer än två år sedan jag mådde så som jag gjort i dag. Och nyss blev det ännu bättre.

Jag ska väl försöka berätta lite mer om de bakomliggande orsakerna till VARFÖR jag mår bra då'rå.

I Torsdags, klockan 20:58, satte jag mig på ett tåg mot Malmö. Det kändes lite som mitt liv som avgick från stationen. Det hängde ganska mycket på den resan. (Ja... inte mitt LIV... men i alla fall hur det kan komma att se ut, i framtiden)

En intervjusituation. Grejt.
Jag är riktigt kass på sådana.
En intervju som avgör om jag kommer in på den utbildning som kan göra en verklig skillnad i mitt liv. Jag är så gammal att det inte längre är "gulligt" att gå från företag till företag och söka små tillfälliga jobb. När jag var yngre så har det varit en väldigt framgångsrik taktik. Jag har ofta fått något halvår här och något halvår där. Men... nu fungerar inte det längre.
Jag behöver en utbildning... en sådan som vuxna människor har. En som gör så jag kan få ett riktigt jobb. Ja... ni vet. Ett sådant jobb som vuxna människor har. Ett med ansvar och mål... ett jobb där man faktiskt utför en vettig uppgift, så att allt inte bara känns som att man sitter av tiden och är en prao.

Jag har aldrig gjort en så bra intervju. Jag vet inte ens om jag kan säga att det var jag som satt där inne. Allt jag sa var så perfekt. Jag tänkte inte - jag bara svarade och... de satt. Alla svaren rullade fram som en inoljad flodhäst. De behövdes liksom inte kramas fram eller tänkas på eller krystas eller whatever. Det känns, såhär i efterhand, som om jag inte tänkte själv - utan att någon självsäker liten demon hade tagit sig in i mitt huvud och styrde allt.
Det här var bara en intervju. En intervju som skulle ge poäng och tillsammans med andra skulle utgöra en grund för valet av vilka som skulle få de 30 utbildningsplatserna. Valet? Ja... det skulle ske senare. Inte i fredags. Men efter den intervjun garanterade han att jag skulle komma in. Han reste sig upp och skakade hand med mig, för att liksom sluta det muntliga avtalet.

Det var en bra dag.
Jag är inte duktig på att ta framgångar heller. Eller, jo. Jag kan ta dem. Men jag känner mig inte så "värdig" när jag sitter där ute på en gård och tårar av ren lycka bara strilar fram. Jag är helt enkelt inte van vid att saker och ting går BRA, i mitt liv.
Det är klart att det finns saker som har gått bra. Det är inte riktigt så jag menar. Jag har såklart upplevt saker att glädjas över: Träffa flickvän, få vara med om första månlandningen... ja... allt sådant. Det är klart att Maria gör mig glad. Men jag delar upp mitt liv i många olika delar och... utan framgång... utan utbildning och karriär så skulle jag aldrig kunna njuta av mitt liv - oavsett hur 100% perfekt förhållande jag och Maria har. Jag måste ha min egen livspil också.

Jag kommer in.
Jag har ett mål.
Jag behöver inte må så fruktansvärt dåligt över min arbetssituation längre. Inte just nu. Jag avskyr verkligen mitt jobb, min arbetskamrat och min chef. Alltså... jag har faktiskt mått så dåligt på grund av dem - att jag ärligt känt att jag skulle bli glad av att strypa den där arbetskamraten. Hon har fått mig att må så dåligt och... ja... jag hatar henne verkligen.
Nu behöver jag inte längre bry mig vad de än hittar på. De har inte längre någon makt över mig. De är små möss just nu. Små pipande möss som inte längre kan skada mig. Mitt liv kommer snart ta en annan riktning och de kommer inte påverka någonting mer. Jag är inte längre hotad och nedtryckt av dem. Deras åsikt betyder ingenting och... nu kan jag bara sitta och mysa lite överlägset åt dem, om de väljer att jävlas mer med mig.
Heeej dåååå! :)

Vi gick på rockklubb också, på lördagen. Den kvällen kostade mig 53 kronor. Ja, jag har kollat kontoutdraget. Blev lite förvånad. För... nog drack jag väl fler än en öl? Ehrm... många fler.
Oh well. :)

I går fick jag hem mitt Guitar Hero. Fantastiskt kul.
Ja, jag har spelat det förut - men jag har inte haft ett själv och har därför spelat det ytterst sparsamt = jag är ganska dålig på det... skäms! Men nu har jag ett eget... skoj skoj. :)
Den här dagen har känts fantastisk. För första gången på länge har jag kunnat ge mig ut och faktiskt behandla okända människor på ett bra sätt. Inte bara gå omkring och sura en massa. Min blick har legat flera meter högre än tidigare. Jag har inte gått och tittat ned i marken. Jag skämtade med hon som jobbade på Subway... jag skämtade med hon på konsum och jag skämtade med han i hi-fibutiken.

I kväll vann jag budgivningen om en biljett till Metallicas uppskjutna konsert.
Jag vet inte hur mycket jag tänker skriva om det. Men jag har verkligen lidit varje gång det visat sig att jag inte fått tag i några biljetter. Det var ALLT för länge sedan jag såg dem nu. Jag har fan en biljett!

De sista 8 minuterna satt jag och tryckte som en galning på F5. När det var två minuter kvar lade jag in ett högsta bud och sedan satt jag bara och knackade på F5 för att uppdatera fönstret typ varannan sekund, för att bevaka slutet av auktionen. Kanske jag skulle kunna hinna slänga in en till summa - om det visade sig att någon idio... förlåt... någon annan budgivare skulle lyckas klänga in sig ovanför mitt maxbud.

När det stod klart att auktionen avslutats och jag, för min chockade hjärna bekräftat att det fortfarande stod Sabadon där på högsta bud så tänkte jag först börja jubla lite sådär som man väl gör när man blir glad över någonting - men nej då. Det kunde jag såklart inte göra, för jag är en liten flicka som sitter och hulkar av glädje i stället.

Men det är i alla fall lycka.
Och jag tänker inte skämmas över det nu. Jag vägrar.
Ett litet steg för mänskligheten - men ett enormt steg för mig.

Lina säger att jag är värd det. Hon har så otroligt rätt.

Dags att glömma, förlåta och att förnya. Dags att sluta titta i backspegeln. Dags att bygga någonting nytt och fantastiskt. Planerna är att saker ska glänsa och att allt ska bli så jävla grymt!
Shine.

... och samtidigt, i Kuba.

Två veckor har nu gått sedan jag gjorde något jobb. Två veckor har nu gått sedan jag för andra året i rad fick min reallönesänkning. Känns som att de två faktorerna på något sätt hänger ihop. Jag avskyr det här stället. Så jag sitter bara och surar och surfar. De kan köra upp någonting riktigt stort och raspigt.

I kväll förflyttar jag mig till ett land som heter Skåne. Jag ska på intervjun för utbildningen som jag sökt. Jag är såklart nervös. Kanske ligger det också en del pirr i att det som nu händer är väldigt olikt den framtid jag hade planerat. Men det är i alla fall utbildning. Fel stad... och dessutom kommer jag inte riktigt klara det hela rent ekonomiskt, som det var tänkt. Men... ja... jag får väl se. Nu skulle de ju höja studiemedlen. Jag vet inte med hur lite.

Då blir det att träffa Flora och Nisse. Där ska jag bo i två dagar och så ska vi gå på rockklubb och... ja... hoppas jag är i form, så jag kan vara glad och trevlig. Just nu känner jag mig så "oformad" att det är sjukt.

Nu har Venezuelas president Hugo Chávez sagt att man kan tänka sig att ta emot fångar från Guantánamolägret. De har inga problem med att ta emot medmänniskor. Jättebra. Det är ädelt.
Men det är klart. Eftersom politisk prestige är bra mycket viktigare så lär inte USA gå honom till mötes. För i USA gillar man ju inte Venezuela. och dessutom är ju inte Venezuela några allierade... så man kan inte tvinga deras regering att hålla stenhård kontroll på de "frisläppta" fångarna. I Venezuela skulle de få leva ett fritt liv. Det går ju inte för sig.

Men okej. Främst handlar det väl om att det har byggts stora isväggar mellan USA och Venezuela - och ingen av dem är villiga att börja hacka i den.
Nä... skärp sig nu. Fixa det där.
Venezuela är verkligen inte världens bästaste land. Men... de är villiga att ta emot människorna. Det låter gott nog åt mig. Sedan kan USA ge var och en av de 240 fångarna var sin amerikansk årslön så de kan köpa hus, skaffa utbildning och sedan ha chansen att leva ett okej liv med jobb osv. Det blir ca 5-6 miljoner dollar. Det tycker jag att de kan fixa. Bara tredje månaden efter lägrets stängning lär de börja tjäna igen de pengarna.

RSS 2.0