Perioder utan paus.

Så har 6 dagar gått. De har varit både trevliga och inte helt.
Men det var inte så att det hände någonting dåligt! 'M' blev helt enkelt sjuk. Trist... men inte så mycket att göra åt en sådan sak. En massa illamående och grejs. Feber och yrsel och sådant. Jag gillar att bry mig... jag gillar att vårda. Och jag gör det väl rätt bra också. Så egentligen innebar det inga direkta problem.

Men de två helgerna som kommer tänker jag åka upp till henne. Då får vi väl göra allt det där som vi inte fick möjlighet att göra nu när hon var här.

Det enda lite tråkiga var väl att hon var stressad och illamående hela dagen, i dag. Hon visste inte varför hon kände sig sådan. Och själva det faktum att hon inte visste - gjorde att hon kände sig ännu sämre. Sedan bad jag henne att höra av sig när hon kom hem, så jag fick veta hur allt gick med all packning och hur hon mådde. Men det enda jag hörde var, klockan 21, när hon skrev att hon skulle gå och lägga sig. Kändes ju lite trist att inte få prata.
Men jag utgår från att det betydde att hon fortfarande inte mådde bra. Så... det är väl okej. Vila behövs.
... och vi HAR ju pratat, i dag. Flera timmar.

Jag har varit och kollat på hockey, hos en kompis. Det var en sömnig match och en okej, som vi zappade lite mellan. Den andra matchen började en kvart efter den första, så vi hann se det mesta ur båda, då perioderna ganska mycket spelades under tiden den andra matchen hade paus. Praktiskt!

Jag skulle vilja börja åka skridsko - också.
'M' hade ett par. Jag blev sugen. :)

Nä... nu ska jag gå och lägga mig lite.
Jag har varit sjukskriven i dag och tänker väl typ vara det i morgon också. Känns som det rätta. Sedan, på Fredag morgon, bär det iväg till Jokkmokk. På med pälsmössan och packa väskan. Packa den full med 'M's grejor, som hon inte fick plats med. Men jag tror faktiskt jag får med mig ganska så mycket resten.

Men just det... Vi har nu träffat min mellanbror och hans fästmö också. Det var trevligt. 'M' stred och kämpade tappert. Hon hade feber just den dagen, så det var inte helt säkert att hon skulle orka, så bra. Men hon klarade sig fint.
Min bror (och fästmö) har börjat äta GI. Han har gått ned typ 7 kg... och det ser ut som mer. Alltid bra.

Deras GI-kladdkaka var la okej... men inte mer. :)
Alltså... man måste ju vara ärlig!
Den går att äta. Den smakar typ chokladpudding. och det är väl rätt gott, i och för sig... men jag föredrar ju helt klart en vanlig, klassisk, kladdkaka med riktigt mums och socker och guck.

Fast den var god, ändå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0